I vårt avlånga och vackra land finns det olika slags vinterkulturer, beroende på väder och natur. En gemensam kultur i hela landet är julfirandet under nästan hela december månad. I Sverige har vi utvecklat en kulturtradition att fira hela månaden som leder fram till julafton. Det börjar med första advent och julskyltning: affärerna dekorerar skyltfönstren med jul- och vintermotiv. I vissa städer har man också en julmarknad på skyltsöndagen. Över hela landet går folk ut och möts på gatorna, tittar på skyltningen, dricker glögg och träffar vänner.

Gemensam julkultur

I december arrangeras julkonserter i kyrkor och ibland står en kör på ett torg och sjunger och skapar julstämning. En viktig gemensam jultradition är Lucia den 13:e december, julavslutningar på skolor och julmiddagar på jobb. På själva julafton har många ungefär samma matkultur: köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, skinka, sill och vörtbröd. Det är mycket bak och fikabröd kring jul: pepparkakor, lussekatter och andra sötsaker.

Vinterkulturen i hela landet

Under resten av vintern kan vinterkulturerna skilja sig åt i landet: i norr finns det mycket snö och möjlighet till andra aktiviteter än i södraste Sverige. Trots det finns det en slags skidkultur över hela landet: lite snö på backen och skidorna kommer fram. Längdskidor åks över hela landet, men det är i de delar av landet med långa vintrar som det utvecklas en vinterkultur med skidtävlingar och familjer som sätter på sig skidorna och åker ut i naturen med kaffe och smörgås. Långfärdsskridskor är också en gemensam vinterkultur i hela landet: när isen ligger hård och blank är det många som ger sig ut på de frusna sjöarna.

I fjällen är det också vanligt med slalom och att köra snöskoter. För att få köra snöskoter krävs det ett skoterkort. Snöskotrar varierar i prisklass: från 30 000 kr till 200 000 kr. För många unga killar och tjejer i Norrlands inland är det inte bara en hobby, utan också en del av deras livsstil och kultur. Hur kan unga människor har råd med en sådan dyr hobby? De arbetar och planerar sitt snöskoterliv, men självklart måste de också tänka på att långsiktigt planera sin ekonomi. För att kunna bo i glesbygden behöver man inte en snöskoter, däremot en bil. Det är också vanligt att folk har en båt och en sommarstuga. Ett bra sätt att hantera alla dessa lån är att hitta ett verktyg för att konsolidera flera separata lån, ha ett lån istället för flera små, få lägre ränta och få mer tid och pengar över till mer intressanta saker. De flesta vinterintressen är ganska dyra: både slalom i fjällen och en snöskoter kostar mycket, men det finns också billigare alternativ, t.ex. längdskidor.

En annan del av vinterkulturer är ”napparrangemang”, t.ex. Storsjönappet, då man pimplar. Att pimpla innebär att man borrar ett hål i isen och sedan har ett kort spö, pimpelspö, som man fiskar med. Ett napp är en pimpeltävling som ofta hålls under vårvintern, i mars eller april. Det är en fisketävling dit folk åker med snöskoter eller på skidor och sedan tävlar om vem som får den största fisken.